en bildserie, två utställningar

 

 

För en vecka sedan öppnade utställningen 'Identity Matters' i Tartu och i onsdags öppnade vår första klassutställning på ett av skolans gallerier, Monitor.

Det slumpade sig så att jag ställde ut mitt arkiv projekt även på Monitor, hade egentligen velat ha lite flera bilder men ftersom det blev tight med utrymme fick det duga såhär. Så nu hänger samma projekt monterade på lite olika vis på två olika utställningar.

 

 

 

Fotokunsti näituse avamine Aparaaditehases

foto Eva Toome / Soome Instituut

Såhär ser det ut i Tartu..

 

 

sclerosis lateralis amyotrophica, mitä jäi jäljelle at Galleri Monitor Valand Academy

foto Pelle Kronestedt

.. och såhär i Göteborg.

 

Verkar för övrigt som om vårt boende trassel håller på att redas ut, äntligen. Till råga på allt blev jag dessutom i tisdags sjuk efter all hässäkkä den senaste en och halv veckan. Min kropp är så otroligt dålig på att hantera stress (en bra grej det i och för sig) så har spenderat hela onsdgagen och torsdagen i ett dvalliknande tillstånd. Idag har det börjat ge med sig men har fortfarande feber så kommer inte delta i någon undervisning förräns på måndag.

 

 

 

 

Publicerad 09.09.2016 kl. 09:52

Tankar kring klädkonsumption och hur jag konsumerar kläder

 

Vet inte om jag någonsin fört detta ämne på tal här men tänkte att jag skulle prata lite om tankar kring klädkonsumption och min egen del i det hela.

Alltså. Någon gång i högstadiet, tror det var i åttan, gick jag in i något slags brytningsskede och tröttnade på att "klä mig som alla andra". Detta ledde till att jag störtdök i både mammas och pappas garderober samt besökte Emmaus ofta som bara låg på andra sidan gatan vart jag bodde. Visst köpte jag även nya kläder, det gör väl dom flesta av oss i den åldern, det är framför allt då som man påverkas så otroligt av alla reklamer som uppmanar en till att konstant köpa nya kläder utan att egentligen tänka på vad det riktigt innebär.

När jag var 16 flyttade jag till Helsingfors och eftersom jag kom från en liten ort med väldigt skralt urval med klädbutiker var jag helt i tagen av mångfalden som fanns i staden. Men trots det stora urvalet sköt inte min klädkonsumption i höjden, kanske på grund grund av kombinationen lågt studiestöd som jag hellre la på tågbiljetter hem och ointresse av nya kläder. Dock kommer jag ihåg att jag satte en hel del pengar på kreisiga strumpbyxor.

Visst, jag har alltid tyckt att kläder är intressant och kan uttrycka personligheter på fantastiska vis, men på något sätt har jag ändå alltid värdesatt att köpa ett nytt plagg istället för fem. Redan som 16 åring funderade jag på det här med konventionellt odlad bomull osv.

För varje år som gått och ju äldre jag blivit har jag blivit mer och mer insatt i hur kläder tillverkas och vad utkomsten för den massiva klädindustrin innebär på lång sikt, både för människor men inte minst för miljön.

Så för några år sedan lade jag upp en tumregel för mig själv.

Jag visste redan då jag beslöt mig för att inleda denna gyllene regel att det inte skulle bli några problem eftersom jag aldrig varit någon storkonsument, men jag tänkte att det ändå kunde vara intressant att hålla lite koll.

Och lite såhär fungerar det, jag ger mig själv möjlighet att köpa max fem nya plagg varje år. Hittils har det gått bra och dom senaste två åren har jag köpt ungefär 3plagg/år. Dessutom har jag såklart gått in för att köpa mera hållbara kläder med ekologiskt producerade material och naturmaterial. Jag räknar inte med loppiskläder eftersom jag inte tycker det behövs, handlar så sällan kläder på loppis nuförtiden, och köper endast 1 par skor i året som jag använder ända tills skeittat sönder dom.

Hittils har jag köpt fyra nya plagg i år, varav ett plagg är en lång skön college tröja från RCM i ekologiskt bomull och hampa och det andra en lång grå stickad kofta som jag övervägt att köpa i ungefär ett års tid. Just nu tror jag dessutom att jag inte kommer att behöva köpa något mera för i år.

Varför skriver jag ut det här?

Jo, jag tänkte som så att det kanske kan fungera som någon form av inspiration för dom som är intresserade att minska sin klädkonsumption. Jag vet att fem plagg på ett helt år kan vara radikalt för en person som konsumerar mycket kläder, men att minska konsumptionen med hälften är redan jättebra. Det finns så otroligt mycket bra och vettig läsning på ämnet också. Att det behövs ca 4 100 liter vatten för att göra en ynka t-skjorta är ju liksom ganska galet, speciellt om man ska köpa en ny t-skjorta i månaden. För att inte tala om all trafficking som sker inom textilindustrin.

Nåja, nog om det. Hoppas detta kanske ska kunna inspirera någon av er som läser.

 

Publicerad 08.09.2016 kl. 10:16

Söndagen 4 september, ett orosmoln

 

#miilokisse

En bild från igårkväll, en rätt så magisk kväll med kärlek, dans och det finaste bröllopet jag någonsin gått på.

Första veckan på den nya skolan har passerat och jag är hemma i Finland igen för bröllop. Ikväll åker jag tillbaka till Sverige och imorgon tillbaka till skolan men det är med en liten klump i magen som allt detta kommer ske.

Varför?

Jo, det ligger nämligen till såhär. I mitten av juli nångång, efter att ha sökt över 60 rum/kollektiv/lägenheter, hade vi ett skype samtal gällande ett boende. Vi fick en rundtur i huset, pratade och bondade bra med hon vi skulle hyra av och allt verkade jättebra.

Vi fick rummet och i torsdags, den första september, skulle vi flytta in. Vi körde dit våra två bananlådor och några växter på onsdagskvällen och möttes av ett ganska ruckligt hus med mögel, asbest och en illa tilltöcknad tvättmaskin som tydligen gav ifrån sig stötar då och då, i källaren. Tjejen vi pratade med hade alltså undanhållit detta faktum att huset hade mögel i sig och eftersom hyran låg på saftiga 5600 (i en förort 7km norr om Göteborg) bestämde vi oss, efter illamående och ångest från oss båda, att inte flytta in. Det som gör hela situationen så komplicerad är det att bostadssituationen i Göteborg är densamma som i Stockholm. Att få ett boende är med andra ord rätt så svårt.

Så för tillfället är vi hemlösa, med våra växter och saker utspridda hos kompis och på ett vandrarhem runt om i staden.

Att konstant gå runt med en klump i magen gör att det här med skolan blir väldigt ångestladdat. Hur ska jag kunna gå klart min utbildning på min drömskola i en stad där vi inte får någonstans att bo?

Att flytten och skolstarten inföll samtidigt för årsdagen som min fars bortgång har inte gjort saken det minsta lättare och jag har konstant gått runt och mått lite dåligt med gråten i halsen.

Allt kommer väl att lösa sig så småningom, det gäller bara att hålla modet uppe och enträget säätä vidare men jag undrar hur länge en kan orka hålla på så.

 

 

Publicerad 04.09.2016 kl. 11:21

Identity Matters, en utställning

 

 

Om prick en vecka öppnar grupputställningen Identity Matters på Trükimuuseum i Tartu, Estland. Utställningen är kurerad av Soome Instituut (KLICK!) och jag har fått äran att tillsammans med fyra andra superduktiga unga konstnärer att delta i utställningen. Tematiken i utställningen cirkulerar kring identitet som vi konstnärer porträtterat på olika sätt. Projektet jag bidrar med, Sclerosis Lateralis Amyotrophica, mitä jäi jäljelle?, är en identitetsklidring som behandlar bearbetning av sorg och hur det är att mista en familjemedlem, hur en som person anpassar sig till den drastiskt förändrade situationen.

 

Här hittar du mera information om evenemanget (KLICK!)

 

 

Publicerad 26.08.2016 kl. 09:40

vi åkte till havet

 

klippan

 

jarkko och klippan

 

När vintern drog sig tillbaka och jorden blev kal och sakta men säkert varm igen påbörjade jag ett nytt projekt.

Jag mjukstartade ganska så eftersom det var så mycket annat på tapeten just då och hela våren och dessutom så beslöt jag mig för att detta projekt skulle få ta god tid på sig att förverkligas.

Jag provade mig fram på olika vis, testade olika tekniker men ingenting kändes riktigt rätt. I början av sommaren jobbade jag lite grann med några av testbilderna och lade upp en kontaktkarta som såg ut såhär ☞ KLICK. Sedan pausade jag hela sommaren och funderade lite över hur jag skulle ta mig vidare och i slutet av juli slog det mig hurdan teknik jag ska använda mig av för projektet.

Så i söndags tog vi oss till havet för att fotografera dom tre första bilderna. Passade även på att knäppa några rutor med min mamiya eftersom jag har en filmrulle som måste tömmas inför kommande porträttfotografering.

 

 

Publicerad 23.08.2016 kl. 10:50

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
mitt namn är fia linnéa emelie.
 
studerar för tillfället konst med inriktning på
fotografi vid Akademin Valand i Göteborg.
 
vurmar för täta skogar, havet och stjärnhimlen.
sysslar även med skateboardåkning, matlagning
och yoga
 
 
intresserad av ett samarbete? ☟